Gerdie

Ja det har varit en fartfylld vecka kan man säga. Vi har varit mycket i kontakt med den spanska sjukvården, som man kan konstatera är minst sagt JÄVLIGT omständlig! Jag följde med Johanna till vårdcentralen för att hon skulle få sina sår tvättade och kompressen bytt. För det första känner personalen ingen som helst skyldighet att vara trevlig och om man ber de prata långsammare så suckar de gärna! Vi hade dock turen att En av tanterna i receptionen var en supersötnos och var väldigt snäll och hjälpsam. De andra verkade tycka att hon var dum i huvudet, men vi älskade henne och blängde på alla de andra. Efter mycket om och men fick Johanna träffa en läkare som efter en halv minut gav henne en lapp och sen var hon klar där. Vidare till ett annat rum där patienterna själva fick komma överens om en turordning beroende på hur länge de väntat och vilka som var mer akut än de andra. När vi trodde vi skulle få komma in kom sköterskan ut och sa, "Nej jag slutar nu och ska gå hem så jag kan inte ta emot fler." Skratta eller gråta? Vi skrattade och gick till vår favvoritreceptionist som ringde någon och sa att det kommer upp en flicka till dig nu. Så tills slut var vi klara. Helt galet!

Onsdag kväll:

Först lite öl i vårat hood ihop med vår amerikanska polare Robert och hans spanska vän Guillermo, kanske det stavas? Mycket trevligt. Rob hade varit ute på någon bondgård med hans skolklass under dagen och de hade ridit och jag började plötsligt längta efter att rida, så Lisa du kan väl hälsa Mingen från mig och ge honom lite morötter på fredag, säg att jag snart är tillbaka.

Sen kom vi hem igen och eftersom Johanna inte får blöta ner sin arm så är det väldigt omständigt när hon ska duscha, jag hjälper henne så gärna men det tar liksom lite tid. Hon klarar själv att tvätta sig under armarna och så har vi ju faktiskt en bidé... Ingen av oss har någonsin använt någon så vi tittade på varandra och gapskrattade. Toaletten står precis bredvid så medans hon gjorde det ena kunde ju jag göra det andra, vi skrattade hysteriskt!! (Kort finns)

Spanjorer gör ofta upp planer som när som helst kan ändras så när vi förberett oss för kvällen så ändrades tydligen planerna. Vi tyckte att vi ju ändå skulle hitta på något och vid halv ett gick vi ut på en liten turné. Synd bara att vi tappade bort oss på andra sidan floden och traskade på i ungefär en timma innan vi kom tillbaka rätt. Men jag fick blommor som Johanna hittade på vägen, jättefina! Till slut gick vi in på ett ställe ganska nära vårt hem och tog en öl. Vi börjar prata med en man som förklarar att han är i Sevilla på affärsresa, men att han annars jobbar i Sverige. HUH? Johanna fortsätter på spanska, "Men vi är ju också från Sverige." Han fortsätter även han på spanska "Jaha där ser man". Gerda på svenska, "Men säg nåt på svenska då". "Jaha okej" säger han då. Haha jätterolig konversation!! Det här är alltså jättebebisen Janne som bor i Fruängen. (Han får ni försöka leta upp M & T.) Han är definitivt bög och älskar Spanien, klart han gör här är ju alla bögar till och med asfula killar... Vi hänger lite med de andra killarna från samma företag, det är en stor kille från Barcelona som är jättetrevlig och våra drinkar betalas resten av kvällen av hans firmakort. Men han var verkligen bara trevlig och inte alls obehaglig så det kändes helt ok. Där var också en marrokansk fransman som verkade vara den sladdriga typen som tror att Coca Cola eller kanske oanständighet hjälper. Och ett gäng med andra roliga typer från olika länder. Rolig och oväntad kväll!!

Torsdag kväll:

Sen blir jag sugen på att platta Johannas hår och sminka henne lite, jävla snyggjävel måste jag säga.

Vi går sen ner till en Irländsk pub där vi träffar ännu en svensk från Helsingborg. Jag fattade inte riktigt vad han jobbade med, komiskt att jag förstår spanska mycket bra nu och pratar engelska hela tiden men så kommer det en skåning och jag förstår inte vad han säger. Han var ganska tråkig. Sen kommer bartendern och vill att vi ska flytta på oss till den andra baren på stället och han presenterar oss för hans Australienska vän, en gubbe på runt 45 bast som sitter och dricker rom helt själv. Men ja ja tänker vi och han var väldigt trevlig och snäll och tyckte själv att han var äcklig när vi sa att vi var 20 så han försökte inte sig på nåt, men bjöd ändå på öl och var intresserad av vad vi gjorde i Sevilla. Först ska jag bara säga att killen jobbade som konsult för McDonalds, ganska roligt. Men vad gjorde då två svenskar som vi i Spanien och varför har den ena armen i mitella? Svaret är givet: Vi är cirkusartister! Vi går på Cirkusskola i Sverige och är här på ett utbyte med en skola i Sevilla. Vi är akrobater som hänger i sån där gunga och voltar fram och tillbaka. Så för två veckor sen på träning så var Johanna i gungan och kastar sig mot mig för att jag ska fånga henne i armarna. Dock så blir inte Johannas sving riktigt bra så hon hamnar för långt bort från mig och jag tappar henne från 4 meters höjd och hon bryter tyvärr armen. Ojdå? Säger han och frågar mycket om hur länge vi hållit på med det här och varför och vad våra föräldrar tycker om det. Han är mycket fascinerad och tycker vi är väldigt roliga. Vi är nöjda att historien gått hem och vi börjar samla ihop oss för att gå vidare och möta upp Rob. Vi smiter ut från baren för att killen inte ska hänga efter och vi skrattar vanvettigt mycket och springer. Sen går vi vidare till ett annat ställe dit Rob skulle med sina kompisar. Istället springer vi på Sam, Nathan och hans bror (Engelsmännen). Vi dansar, dricker drinkar och skrattar mycket! Situationen är definitivt oklar över en massa olika saker. Flickvänner hemma! Snygg men kort? Skyldigheter till syskon? Först på men sen av? Inte så noga med flickvänner hemma längre? Behöver inte träna, jag kan visa!? Jag gör det inte om du ser ut som en anka??? Vi har till slut följe en bit hem sen går de till sitt och vi till vårt. Jag och Johanna somnar gott i våra sängar vid halv sex tiden.



Och just det ja, till min fina vän Chrisse så gjorde jag en film bara till dig som du ska få.            
Buskhopp alabamba!! Inget brutet och inga pinnar i benet men ändå... Till dig från mig!

Fredag:

Vi gör i ordning picknick och städar lite hemma, tvättar sedan Sivlias bil med vatten och tidningspapper!! Beger oss sedan iväg mot Madrid. Vi sjunger sånger, fikar och pratar i bilen och jag sover såklart också. Silvia får lära sig Broder Jakob och är skitduktig!! Mitt förtroende för GPS är som många redan vet väldigt dåligt och det förbättrades knappast efter denna tripp. När vi för fjärde gången kör i en cirkel mellan olika avfarter och motorvägen inser jag att jag aldrig ska använda GPS mer i hela mitt liv. Till slut kom vi i alla fall fram och lyckas parkera bilen i ett P-hus. Resan tog ungefär 6 timmar men vi är på mycket gott humör.  Tar oss till vårt hostal och fräschar upp oss, jag duschar mig själv och sen kommer Johanna in med huvudet och jag tvättar hennes hår också. Nu känner vi varandra så mycket så att hennes ansikte befinner sig ca 10 cm från min naknaste kropp är inget konstigt alls. Men roligt! Vi går ut på stan och köper öl av en liten gullig kines på ett torg som vi dricker på gatan. Hur mycket folk som helst ute på gatorna och torgen och alla dricker öl och är glada! Vi möter senare upp Silvias kompis och går in på ett ställe. Jag och Johanna ser en snygg kille som vi börjar prata lite om på svenska. Snart kommer killen fram och frågar varifrån vi kommer, då vi svarar Sverige säger killen "Jag pratar lite svenska".  Jag trodde jag dog! Och inte nog med det, han kommer från Tyskland, pratar engelska, franska, spanska, lite italienska och har bott i Portugal i fem år. Killen är 24!!!!!! Och det är inte nog med det. Han studerar till läkare i Madrid. Och!! Han heter Mario och det roligaste ordet han vet på svenska är VINDRUTETORKARE. På samma bar hittar jag också den första spanjoren som inte är "Second hand" utan snygg på riktigt, men då skulle vi visst gå. Vidare till ett annat ställe och vid sex tiden tar jag och Johanna en taxi hem, fast först hoppar jag över en moped! När vi hoppar ut ur taxin känner vi att vi är hungriga, vi går en liten sväng och frågar om det finns någonstans att käka. Turen är på vår sida och kl sex på morgonen öppnade visst ett matställe precis bredvid. Vi tar med oss maten upp på rummet och vi kan lätt säga utan överdrift att det var de godaste hamburgarna vi ätit i hela våra liv!

Lördag:

Vi äter lunch/frukost vid tre tiden ihop med Silvias kusiner. Mycket trevligt!  Sen drar jag och Johanna iväg och turistar oss. Vi blev tvungna att använda karta. Men vilken promenad! Mycket vackert att se. Sen träffar vi Silvia vid Museo del Prado och går in där och jag försöker verkligen förstå varför folk tycker det är roligt med tavlor. Jag tycker att det är väldigt kul att se de kända Goyamålningarna som man pratat om i skolan, men jag känner mig ändå helt missplacerad. Men nu kan jag säga att jag varit där i alla fall. Sen åt vi kebap och sov en stund. Sen kom en annan vän till Silvia, Juan, till vårt rum och vi drack öl och rom. Mycket trevligt, så trevligt att vi får en knackning på dörren vid ett tiden och ett vänligt men bestämt  "Ssschysss". Inte så konstigt för jag och Johanna hade precis skrikit högt när Stiffmeister ringt en signal till hennes telefon! Vi går ut och drar runt lite på stan, är inte riktigt på clubhumör så vi går in på ett vattenpipeställe och sitter och myser, snackar och röker pipa. Hemma tidigt den kvällen och somnar redan vid fyra.

Söndag:

Vi går ut på marknad. Det är knökfullt med folk och skön stämning. Går in på en bar och ska äta frukost men eftersom klockan redan är efter tolv serveras inte längre kaffe till mackorna utan bara öl. Jaha ja, vatten för mig och öl till de andra. Juan köper mat till sin kanin (!) och vi strosar runt en stund innan vi packar ihop oss och sätter oss i bilen och kör tillbaka till Sevilla. Skönt att komma hem och sova i sin säng.

Idag gick jag med Johanna för att träffa doktorn och ta bort häftstiften i hennes arm. Igen, mycket konstigt sjukvårdssytem. Hon fick en lapp att lägga i en brevlåda och blev efter 40 min uppropad och fick träffa doktorn i två sekunder sen säger han till oss att knacka på dörren i rummet mitt emot. Gör så men ombeds att gå runt till en annan dörr till precis samma rum, då får vi komma in! Askonstigt. Sköterskan tar bort stiften och limmar ihop såret som öppnat sig lite. Sen kommer doktorn och limmar lite mer och plåstrar om. Melittan får Johanna dock ha kvar månaden ut. Så vi kan i alla fall fortsätta berätta vår cirkushistoria. Vi handlar lite på vägen tillbaka och sen går jag upp och solar på terrassen och yogar lite. Känns skönt!

Mer bilder från Madrid kommer att komma upp inom kort, när vi får internet hemma, förhoppningsvis denna vecka. Spanjorer är sjukt långsamma!!

Lite hälsningar:

Björn Klang: Vi tycker att du är en sån jävla hyvens kille med din otroliga blandning av musik, vi blir lika förvånade varje dag. Vilken grabb du e!

Mamma och Pappa: Tack för lånet pappa, det var snällt! Och för hjälpen mamma.

Lisa, Björn och Chrisse: Tack för samtalet det värmde gott! Saknar er och önskar jag hade varit i Rövebro med er, jag skulle löst bråket och Lisa skulle sluppit att gråta!

Andreas: Blir alltid lika glad när du ringer, tack! Tokig tajming du hade, dom hade det bra i rummet intill. Blev klara strax efter vi la på.

Och alla andra som vi älskar.

Ta hand om er där hemma och sakna oss inte för mycket, vi har det bra!

Tjing tjong

Min första riktiga hemlängtan kom igår. I fredags var vi ute och firade lite allt möjligt som vi kunde komma på att fira, bland annat My Dudes birthday. Grattis igen förresten! Jag tappade inte bara min telefon utan också ganska mycket omdöme. Men shit happens, jag blev jättearg på mig själv men det kunde faktiskt varit mycket värre. Dock!! Så fick jag ett svärd som jag älskar över mycket annat och en krona som jag inte gillar så mycket..

Så min lördag gick helt åt till att ligga i sängen och ha råångest! Måste igen tacka min underbara syster och Andreas. Efter att ha pratat med er så kändes det mycket bättre... Jag vet inte hur ni gör men ni får mig alltid att se det positiva i allt som händer. Som sagt, en telefon är ju ersättbar och Andreas..Tack för att du älskar mig ändå! Shit happens.  

Men på kvällen fick flickorna i alla fall upp mig och vi bestämde oss för att ta oss ut till baren där luren försvunnit, kan ju aldrig skada att fråga efter den. Dom hade inte sett den men väl där mötte vi upp Silvias härliga läkarkompisar. Mycket trevliga människor och kvällen blev väldigt angenäm! Och ja, jag hade samma kläder på mig två utekvällar i rad..



Idag har vi myst lite hemma och srädat. Sen gick jag och Johanna ut på en promenad som kändes som en av de bästa stunderna i mitt liv. 25 grader, solsken och massa folk ute och promenerar tillsammans. Kändes nästan som att gå runt i en romantisk film.








Vill också hälsa till min bror att jag blev väldigt glad när vi kommunicerade här om dagen och jag tycker att du borde komma hit. I den här miljön kan man verkligen inte må dåligt, alla människor är underbara och vädret mycket behagligt. Ölen billig och nära till allt! Saknar dig väldigt mycket storebror och du kan väl åka hem till mamma någon dag och ringa mig på skypen. Skulle vara skönt att se dig lite. Stor bamsekram!

Och kramar till alla er andra också. Och Maria, den finns överallt och hela tiden!! Förutom på just dom korten för Johanna var magsjuk och jag den där andra sjukan.

Besos!

Jag älskar när Johanna kommer in och väcker mig på morgonen. Känns helt fantastiskt att ha henne hemma igen. Igår var hon dock lite uppgiven när hon kom in. Någon sjuksköterska hade ringt och väckt henne. Efter massa tjafs och hjälp från våran underbara mamma Silvia förstår Johanna att hon måste ge sig iväg och skaffa något nummer på spanska motsvarigheten till försäkringskassan. Jag fattar inte riktigt vad hon menar men hon går i alla fall iväg och ska fixa detta. Jag somnar såklart om, har gått i ide här i spanien. När jag vaknar vid ett har Johanna inte kommit tillbaka än och messar och tydligen är det massa strul. Till slut vid tre kommer hon hem och har haft en jobbigt stund, stackars liten. Jag ångrar så att jag inte gått upp och varit med henne. Men hon säger att det är okej, men hon ser inte riktigt frisk ut. Jag fixar i alla fall till en fin frukost och vi går upp på våran underbara terrass och myser ihop. Så romantiskt!

Härligt väder idag, spanjorerna går i jackor och vi svenskor ligger och solar på terassen. Skön kontrast! Men för oss är det som en skön sommardag i sverige.

Snart får vi vårat internet så alla som vill prata lite på riktigt se till att skaffa er skype så kostar det gratis. [email protected]

Allt för nu! Stor kram, skriv gärna lite om vad som händer hemma.  
Over and out.

Nu e vi visst här.
Jag och Johanna hade väldigt trevligt på flyget till London, lugnt och fridfullt och öl. Men när vi landar ca 15 min för sent inser vi att det här kan bli jävligt tajt. Så vi springer av planet så fort vi får och rusar genom hela Stansted för att få tag i våra väskor. Sen letar vi oss till incheckningen igen, och ställer oss sen i den ofantligt långa kön genom kontrollerna. Vi förstår inte riktigt om vi ska vara stressade eller inte, men svenska som vi är så känner vi att det nog är bättre att stressa än att inte göra det. Det som sen sker hade jag betalat dyrt för att få se. Vi börjar småjogga och stressar upp varandra så snart är det råkut som gäller, glöm nu inte alla lager av kläder vi har på oss som inte fick plats i väskorna. Två michillingubbar på språng, Johannas stövel åker ner och släpas halvt efter och vi springer och springer. Väl framme vid gaten går synen inte att beskriva. Jag säger bara svett, flås och gapskratt för kön är ungefär en kilometer lång och det tar nästan en halvtimma innan vi får boarda ändå. Vi ångrar såklart stressandet men nu i efterhand är det en bra historia!

På flygplatsen i Sevilla står Silvia och väntar på oss och vi åker hem till lägenheten och ställer av alla saker och går sedan ut för våran första tapas som är fantastisk. Vi går till ett superspanskt ställe där alla sitter och skriker, eller står för det gör de ofta när de äter, och vi tar in fyra eller fem tapasrätter. Bla honungsglaserade revben, tror ni jag dog eller, min favorit!! Fast inte så goda som farmors, det får ni hälsa henne. Sen går vi hem och somnar ganska snart och sover som grisar alla tre.

På lördagen åker vi iväg och handlar in lite allt möjligt roligt till lägenheten. Sen är det matlagning som gäller inför inflyttningsfesten. Folket ska komma vid halv tio och  Silvia förklarar att om folket ska komma så tidigt (!) så måste man bjuda på mat. Och inte lite mat heller... Vi steker korvar och gör röror och potatisrätter, soppa, tomatgrejjsimojs och lyssna nu noga, EN 20 LITERSHINK MED SANGRIA! Helt galet, fyra tetra rödvin, fyra flaskor rom (!), en halv flaska gin, läsk, juice och frukt. Helt fantastiskt god och när kvällen är slut är även sangrian uppdrucken!  Då ska det också läggas till att vi var inte mer än tio pers. Vid halv fyra tiden var det dags att gå ut och clubba en stund. Mer romdrinkar blir det men inte behöver två svenskor betala för en enda drink själva, nej det bjöds vi på. Även av folk som inte ens hade pengar...
Vid halv sju, efter shottar, dans och tandställningar (!) går vi hemåt igen. Ett följe på 7 pers ranglar in i vår lägenhet och Johanna stoppar snällt och kärleksfullt om mig och jag somnar direkt.

Vi sover till 15 och äter frukost vis 17. Galet!

However en väldigt bra start på denna vistelse.

Har inte riktigt hunnit längta hem en, utom en liten stund när jag pratade med en Andreas som var grymt bra i gasen redan kl åtta i lördags. Och såklart längtar jag ju lite efter min dude, you know! But your shedude is having a great time.

Ni som har mitt spanska nummer får mer än gärna messa lite. Jag kan inte svara för tillfället för pengarna på kontantkortet tog visst slut.. Men det ordnas snart. Ring också om ni vill. Men använder INTE det svenska nummret så sprid ut det spanska. Take care!

Hasta luego!