Gerdie

Jag ber inte om ursäkt jag säger förlåt.....

Ja en hel vecka har gått utan ens en liten kort not här från mig, så kan det bli ibland. Jag har egentligen inte gjort sådär vansinnigt mycket. Slutet på förra veckan innebar quiz på torsdagen och fredagen skulle jag spendera i Jockes trädgård och sen tidigt i säng... Vad tror ni hände?! Jag och Lisa tog oss ner till Bulls på after work (jag hade slitit hårt som kattfrisör den dagen och ansåg att jag med hade jobbat). Där satt våra vänner Anders, Moa, Jocke och Kim. Även Annika tittade förbi en stund. Och jag måste bara ge min stora hyllning till uteserveringar, fy fasiken vad det är mysigt!!
Det blev 2 öl och sen marcherade vi allahopa med bestämda steg mot bolaget. Jag och Lisa kom överens om att 2 öl till kunde vi ju dricka. Undrar varför vi köpte 6 då? Hem till Jockes trädgård. Och sen bara hände det lite succesivt. Vi gick till Idas och jävla Johan bjöd på shots som vanligt.
Så tjejen som skulle vara i säng tidigt fick hjälp av både Chrisse och Anders att stappla sig genom stan. Och som vanligt trodde jag dom inte heller, "Jag är väl för fan inte full ser ni väl jävla puckon" vräker jag ut mig och välter. Men allvarligt talat så var det inte så farligt, eller i alla fall långvarigt. Lisa tryckte i mig lite mat och vi gick till Chrisse och eftermyste.
Lisa somnade i soffan, men jag ville gå hem. Anders, underbara du, följde mig. Vi pratade om jävligt jobbiga grejjer, sjukdomar som drabbat hans familj och jag kunde ju bara koppla det till min bästa vän. Jag började tänka på henne och vad hon gått igenom och det gjorde mig spiknykter och väldligt ledsen. När Anders släppt av mig hemma så brister jag ut i lite ensamgråt hemma i min fåtölj och ringer till stackars Tony som försöka fatta vad som pågår. Kl e 4 och han är helt nyvaken och ska upp och jobba och så ringer hans fulla flickvän och gråter och slöddrar. Dessutom fick jag reda på i efterhand hade han varit lite sjuk under natten och precis när jag ringde fick han ett jättehugg i magen. Jag bara tackar sweetie. Du var jättesöt, fast något förvirrad!

Lördagmorgonen måste jag ju berätta om med. Skälet till att jag och Lisa skulle hålla oss nyktra var att vi skulle köra till Varberg tidigt. Pappa och Mia skulle ha hjälp med att städa huset och vi betsämde att alla barnen skulle vara där kl 10. Jag gick upp kvart i 9 och kände efter hur jag mådde, inte kul....Hoppades på att Lisa skulle kunna köra. Yes box när hon kom promenerandes hem så mådde hon helt ok. Vi skulle ha med oss grejjer för helgen och dessutom vår lilla grå familjemedlem skulle få åka med och bo hemma hos mamma.
När vi väl packat ihop oss och fått in Sally i sin bur så märker vi att buren är sönder och går inte att stänga. Attans bananer. Vi försöker tillverka ett lås men utan större framgång. Istället betsämmer vi att jag får sitta och hålla i luckan så hon inte kan komma ut. Det ska även tilläggas att Sally är INTE katten som gör sånt här med glädje....  Jag går ut och kör fram bilen till dörren, den svänger lite konstigt tyckte jag. Men kom på att jag ju fortfarande var lite full så jag hade säkert glömt att släppa handbromsen eller körde i fel växel eller någon annan logisk förklaring.
Jag sätter mig i passagerarsätet och får buren i mitt knä. Då så, klockan är kvart över 9 och vi är inte speciellt sena. Då åker vi!! Eller? Lisa hoppar in i bilen och säger "Gerda, vi kan inte åka. Vi har punka..." Konstpaus. Konstpaus.
Jahopp! Allt som kändes jobbigt känn nu dubbelt så svårt. Det kan ju finnas ett reservdäck i bagaget men det är bara det att bilen är helt fullpackat med skräp som ska till dumpen. Och kan vi ens byta däck?!
Tur att min storasyster har lite stolthet. Hade jag varit själv hade jag bara ringt till pappa och sagt, "Det här har hänt, kom och rädda mig!!" men Lisa börjar packa ut skräpet och hittar faktiskt ett däck. Sally skriker och jag placerar henne mellan ratten och sätet så luckan kläms fast. Vi hittar domkraft och sån där mutterskruvsak och jag tänker bara på det där jävla programmet Sveriges värsta bilförare.... Sånt här ska man ju kunna! Vi kommer en bit, får upp bilen på domkraften. Men sen nu blir det svårt, muttrarna sitter stenhårt och går inte att rubba. Men då kommer riddaren i rustning till vår undsättning, underbara Sunken!! Han tittar ut från fönstret, behöver ni hjälp? Så han kommer ner och byter däcket åt oss. Nu åker vi!!
Sally har vid det här laget fått hjärnblödning och skriker och håller på. Vi åker och tankar och pumpar på Statoil.
Sally bajsar i buren, konstpaus, konstpaus. Stackars katten är så rädd så hon bajsar på sig och tänk på att jag har buren i knät mitt framför näsan. Okej, men nu åker vi ändå. Lisa startar bilen och kommer 100 meter sen är katastrofen ett faktum. Sally kissar i buren, konstpaus, konstpaus. Det droppar lite här och lite där. Och hon försöker smita ut. Hon har verkligen fått panik och skriker högt och hjärtskärande. Vi får helt enkelt köra hem henne igen. Chrisse går med på att vara kattvakt, söta du tack!! När katten är tvättad och lugnat sig med lite gos, så gör vi ett nytt försök för att komma till Varberg och nu så kommer vi faktiskt iväg. Bilen stinker ammoniak men vi har det ganska trevligt ändå. Hämtar bror och Nova i Falkenberg och kl 11.30 rullar vi in hemma hos pappa. Inte så speciellt sena ändå faktiskt....

Hela helgen städade vi altanerna och trädgården. Lite grillmys på lördagkvällen, och lite smågo blev man med. Åkte hem till Linda och Gulan och fick en öl och somnade i deras fåtölj. Tack vänner, det var astrevligt!

Annars är läget rätt så lugnt. Jag e kaffesugen som ett as, men orkar inte gå upp. Ska jobba inatt så jag passar på att slöa nu.

Dagens problem: Kaffebyggaren står INTE bredvid sängen...
Dagens tips: Ha en kaffebryggare bredvid sängen!

Dagens ord: Spooky

Dagens sjukdom: Hemorojjder (Hur går det Johanna?)

Dagens namn: Ilf

Avslutningsvis mitt sms till Jocke i fredags natt kl 04.21: "Tack föR ikväll Jocke, du e fane tastisk!! Jag har inbla..du jag ihjä legi. Men åh du e fin. Stor puss okl liv. Ses på söndag. Ha det gött. Haj!"