Gerdie

För det första så ska jag säga att det har hänt ett litet mirakel. Den stora historien om Audi har kommit till sitt slut. Efter ett samtal med pappa igår så firade jag med en stor kopp kaffe! Audi har opererats och fått en ny generatior-bla-bla-tjosan (?) och gick igång och mår bra. Men det är inte allt. Pappa hällde i honom en stor mängd bensin, massor med K-sprit och för att runda till smaken också lite etanol. En riktig höjdarshot visade det sig för Rymdskeppet har nu med stort + i kanten gått igenom sin besiktning och mår som en pärla. Underbara pappa!! Så det blir inget träningsläger hos pappa Röjgren, min pappa hälsar till dig Benke att du kan andas ut och vara glad för att du slipper denna ansträngning! Och Tobbe det blir ingen ny investering, varför göra en sån när man har ett odödligt rymdskepp?!

Igår stod jag i valet och kvalet om jag verkligen skulle lägga pengar på att gå och se Danko Jones på B&B. När jag hade bestämt mig för att det INTE skulle vara värt 270 spänn, så fick jag ett sms från Fidde och sen stod jag där med min biljett och en påse från spritbolaget. Fan att man ska vara så lättövertalad. Men tur var väl det!!

Bra förfest med billig öl och YATZY, Lisa slog förresten det omöjliga och vann stort. Vilken lycka det är när någon slår Yatzy, som många vet så är ju min reaktion alltid väldigt stor då detta händer och igår var inget undantag.



Sen körde Pierre (vars namn för övrigt icke går att översätta i vår lek) ner oss till stan och vi entrade B&B. Surt att det bara kostade 250 i dörren. Men men... Graveyard, eller vad de nu hette, hade redan öppnat och värme publiken. Vi tyckte inte de var så speciellt skojjiga så vi drack öl! Men sen jävlar hände det grejjer. Danko och hans bas och trumkompisar kom ut och började storspela direkt. De bjöd på en jävla show och var så bra att man inte kunde stå still. Riktigt bra liveband och nu förstår jag vad Fidde menar med att man måste ha sett Danko Jones minst 1000 gånger innan man dör. Det är ett påbörjat mission, bara 999 gånger kvar!

               

När dom spelat klart så var det dags för att annat mission, att komma in backstage! Jag och Lisa gick på toa och när vi kommer tillbaka till baren så säger folk att basisten varit ute och minglat en stund men nu var han borta igen. Attans! Varför skulle vi gå och kissa? Men jag börjar prata med en roddare och han lovar att säga till mig så fort han ser honom igen. Men då kommer plötsligt basisten gåendes mot mig och säger att han visst gått ut för att leta efter tjejen med leopardtights och skinnboots, MIG! Wow, okej klyschigt alabamba att vilja hänga med bandet men va fan??? Dom är ju fan huge och han vill prata med mig, det är ju fan så smickrande!! Han hämtar lite öl till oss och vi står och snackar en stund. Han är inte vacker för 5 öre, men är italienare, heter John och är basist! När jag säger att jag bott i Sevilla så börjar vi båda blanda engelskan med spanska. Kul att få prata lite spanska igen, det var länge sen nu och engelska med för den delen. Lisa går och letar efter Fidde och Pierre och då bjuds jag med backstage, vilket inte är glamoröst över huvud taget och jag känner mig helt plötsligt som "den där" tjejen. Jag berättar om min härliga pojkvän som jag har och han börjar inse att jag inte alls är "den där" tjejen. Men det var en trevlig pratstund! Lisa har visst åkt med grabbarna till Falkenberg så jag förstår att jag får gå hem själv. John tycker inte det känns helt okej att låta mig gå ensam hem men vad fan? Det är tisdagkväll, klockan är inte mer än 1 och vi är i  Halmstad, vad fan kan hända? Så jag börjar traska och kan inte gå riktigt rakt. Hade visst blivit lite ostadig, det var ju konstigt kan man tycka... Jag ringer till Tony när jag går och han blir inte lika glad som jag när jag berättar om kvällen. Kan man ju förstå men just då var jag i ett härligt lyckorus och ville bara dela det med den jag tycker mest om. Tänkte inte riktigt klart. Men det var lugnt. Däckar som en stenad säl i min säng och vaknar tyvärr med huvudvärk. Fan! Men det var en tisdagkväll med guldkant!!