Småkåt bakfull eller allmänt jävlig
Rubrikens tre ord är exempel på mindre betydande känslor som ligga dolda under ytan. De kan finnas i ditt undermedvetna en hel dag och även om du helst hade velat uppfylla behoven som följer symptomen så låter du dig inte ens erkänna dom för dig själv, för du tycker inte du har tid med dessa obetydelsefulla verksamheter som krävs. Så som att ligga mitt på dan, dricka cola ur flaskan och inte gå upp ur sängen på hela dagen och bara få vara i sin egen ångest och jävla sig i ensamhet. Men sånna beteenden är stämplade som hälsofarliga och förslappande så man låter helt enkelt bli, eller gör det ändå men mår dåligt av självbilden som följer och lever ändå inte ut det till fullo.
(Fy fan vilken skum inledning det blev på det här inlägget. Hängde inte riktigt med på det här själv...)
I alla fall. Idag har varit ännu en söndag i bakfyllans tecken. Trots att lördagen var relativt lugn med nostalgikväll hos Fille, lite driv på Ches n Bes och en schysst avslutning hemma hos John så hade ändå vinflaskan varsamt druckits upp, tequilan våldsamt sänks ner och gammeldansken, mot bättre vetande, surplats in!
Dock verkade det ha varit bra slir på annat håll i kommunen. Missade ett samtal vid halv tio som jag sedan ringde upp efter en halvtimma. Mitt rätt så vardagliga "Hej har du ringt mig?" kontrades med det brutalt mycket mer festliga ljudet av en lättkastad spya som träffar toastolsvattnet. Konversationen var kort och effektiv, bra fest och glada människor. Jag blev kontinuerligt uppdaterad under kvällen. Tyvärr verkade situationen ganska tidigt spåra ur i testosteronladdad "oklar orsaks konflikt" mellan två som båda verkat ha tappat konceptet. Detta ledde till självdestruktiv ilska och sedan ångerfyllda tårar. (Så vitt jag förstod med förutsättningen att bara hört en version) Jag bestämde mig för att förlita mig på att blod ska vara tjockare än vatten, och oroade mig lite lätt på distans.
Dagen idag har i alla fall bestått helhjärtat av rubrikens tre åkommor mellan två trötta själar som njutit av varandras sällskap. Indiviuell ångest har bearbetats på egen hand och i teamwork. Jag skulle egentligen ha kört hem till Halmstad ikväll men kände att det fanns ett stort behov av min närvaro här så jag blev kvar. Thaimat och 2 bra filmer satte guldkant på min tillvaro och som grädde på moset få pyssla om min fina pojkvän till sömns kändes som en perfekt avslutning på en helg sin i allmänhet känns lite smått oklar. Bra fest dock, tack alla som bidrog till detta!!
Peace out folks and high five!
(Fy fan vilken skum inledning det blev på det här inlägget. Hängde inte riktigt med på det här själv...)
I alla fall. Idag har varit ännu en söndag i bakfyllans tecken. Trots att lördagen var relativt lugn med nostalgikväll hos Fille, lite driv på Ches n Bes och en schysst avslutning hemma hos John så hade ändå vinflaskan varsamt druckits upp, tequilan våldsamt sänks ner och gammeldansken, mot bättre vetande, surplats in!
Dock verkade det ha varit bra slir på annat håll i kommunen. Missade ett samtal vid halv tio som jag sedan ringde upp efter en halvtimma. Mitt rätt så vardagliga "Hej har du ringt mig?" kontrades med det brutalt mycket mer festliga ljudet av en lättkastad spya som träffar toastolsvattnet. Konversationen var kort och effektiv, bra fest och glada människor. Jag blev kontinuerligt uppdaterad under kvällen. Tyvärr verkade situationen ganska tidigt spåra ur i testosteronladdad "oklar orsaks konflikt" mellan två som båda verkat ha tappat konceptet. Detta ledde till självdestruktiv ilska och sedan ångerfyllda tårar. (Så vitt jag förstod med förutsättningen att bara hört en version) Jag bestämde mig för att förlita mig på att blod ska vara tjockare än vatten, och oroade mig lite lätt på distans.
Dagen idag har i alla fall bestått helhjärtat av rubrikens tre åkommor mellan två trötta själar som njutit av varandras sällskap. Indiviuell ångest har bearbetats på egen hand och i teamwork. Jag skulle egentligen ha kört hem till Halmstad ikväll men kände att det fanns ett stort behov av min närvaro här så jag blev kvar. Thaimat och 2 bra filmer satte guldkant på min tillvaro och som grädde på moset få pyssla om min fina pojkvän till sömns kändes som en perfekt avslutning på en helg sin i allmänhet känns lite smått oklar. Bra fest dock, tack alla som bidrog till detta!!
Peace out folks and high five!
Kommentarer
Trackback
