Gerdie

Måndag 22/12 kl 02.34ish, har hittat mig ett hörn på Stansted där jag ligger och undrar hur lång tid 7 timmar på en flygplats egentligen kan ta. Visar sig JÄVLIGT lång. Nu e klockan 04.45 och jag har fått checkat in. (Ska också påpeka att detta inlägg publiceras först på kvällen den 22, eftersom vissa ska få sig en Gerda i julklapp och inte vet att jag ska komma hem så får jag inte riskera att det kommer ut. Men nu e nu just nu.)  När jag hittat mitt hörn så var jag genomsvettig eftersom jag har mer kläder på mig än vad en normal människa någonsin är menad att bära. Två bhåar, tre linnen, en t-shirt, en kofta, två långa tröjor, en tjock hood, två par jeans och två st jackor. Men efter en stund visar det sig att golvet på Stansted inte har värmeslingor, what liksom?! Blir snorkallt och jag ligger och huttrar men orkar verkligen inte röra på mig. Somnade en stund i alla fall efter att ha ätit en liten ostmacka. Men innan jag fortsätter med mina flygplatsäventyr vill jag gärna redovisa vad som hänt i Sevilla den sista veckan.

Måndag 15/12 Texasguys at Flahertys

Jag och Johanna går ut lite på måfå, inga större förväntningar på kvällen. Flahertys it is. Michael är såklart där, inte lika stenad idag men ändå inte som han ska. Träffar ett span och en bror. Berättar om lögnen och sanningen och alla på Flahertys är helt med på att Michael känner två svenskor som jobbar på en cirkus, inget konstigt. Bröderna bjuder in oss till andra baren men vi blir kvar och vi träffar ett inte så särskilt skönt radarpar. En fågel som tydligen är chef och dessutom dräggfull och hans lilla nickedocka. Just nu kommer jag inte ihåg så mycket mer från kvällen än att vi drar runt med brossrona på några ställen och sen efterfest hos dom. Johanna är verkligen astrött och om något ska hämtas får det faktiskt gå fort annars somnar hon. Did! Men det är okej. Jag är asnöjd!!

Onsdag 17/12 Six week party

På dagen sju veckor sen Johanna bröt armen. Vi blir medbjudna på terassparty av Jim och Lillen. Wow, dom vill va med oss!? Vi bestämmer oss för snyggkväll. Därför blir det bra med shopping under dagen. Vi blir till och med inbjudna på enskilt förkrök hemma hos Jim och hans assistent. Så vi pinnar dit med våra ryggsäckar väl packade. Lite småskum stämning men snygga är vi. Dom tycker absolut inte att vårt nya kortspel Störst går först är någon hit, men jag och Johanna viker oss som vanligt. Går snart vidare till terassfesten, på vägen blir dock Johanna fisignödig och Sam hjälper såklart som den gentleman han är till så att fisen ska komma ut med lite ryggslutsmassage, jag knäcker mig av skatt! Väl framme går vi upp och ser fyra lite småskojjiga tjejer som spexat till det lite med så tomteoutfits. Nej men Bex och dina kompisar är ju för jävliga tossiga!! Jag och Johanna är asakissenödiga så vi frågar Patrick som bor där om vi kanske kan få gå ner till lägenheten och kissa. Då får man tydligen inte det för hans rumskompis är där och vill inte bli störd. Men nej nej nej, vi måste kissa annars tar vi en planta, har hänt förr... Jag tjatar och till slut så kommer kommentaren " Like you allready" och ett fint leende och vi får gå ner och kissa. Båda samtidigt! Jag e nöjd. Vi går sedan vidare till Escencia, samma ställe vi var på kvällen Johanna bröt armen. Lite sammanfattat: Vi HATAR Bex, David Beckham är ovillig, Nathan is a fucking asshole, Gerda är iväg på lite egna äventyr med tyskar och folk som har terrasser medan Johanna och Sam is having a blast tills han ar sönder hennes kamera. Gerda träffar Tomten himself! Bitter hemgång för mig och Johanna vid 5ish.

Torsdag 18/12 Buddhatorsdag!!!

Jag säger egentligen bara en sak, fy fan vad jag älskar Buddahtorsdagar!

Johanna och jag is having the fuckiest blast ever! Kan man vara mer crazy? Springer upp och ner mellan våningarna på detta fantastiska ställe och är asjobbiga. Eller? Njae vi kommer helt enkelt fram till att antingen så älskar man oss eller så hatar man oss. Vi tycker att de som älskar oss är roligast att vara med! För att citera min kära syster vi gillade att vara med dom som dansade, ja alltså inte seriöst då det vore ju astöntigt. Eftersom Johanna är den fina och underbara vän hon är så lämnar hon dock Buddha med mig för att gå till Elefunk där The Texasbrothers är. Men innan vi går ifrån Buddha så tar Johanna upp sin telefon, gömmer sig och ringer ett nummer hon har i sin telefon. När hon ser att Snyggevakten tar upp sin telefon så lägger hon på och vi tokfnissar. Snyggvakten träffade Johanna förra gången hon var i Spanien. Vi går till Elefunk och träffar bland andra en Nick, mycket rolig kille som vi skrattar mycket åt. Johanna måste ju till slut ändå tillbaka till Buddha för att prata med vakten. Jag, Jon och Johanna tar ett följe. Men Johanna? Vad händer? Hon fegar ur? Kommer inte på fråga säger jag och går med bestämda kliv in och tror jag kan prata spanska, det kunde jag fan! Och cuz of me får sen Johanna prata med vakten. Ja hon får i princip börja jobba ihop med honom under resten av kvällen. Sen kör han snällt hem henne och inga onda avsikter alls. Bara väldigt trevligt och väldigt nöjdigt. Jag var med nöjd för jag fick leka med vapen i ett kök, Jag älskar att leka!! Jay ville inte ens gå in till sin tjej för jag var så jävla galen och rolig. Jag älskar när folk säger det till mig! Johanna och jag äter frukost vid halv sextiden på kvällen den här dagen. Shit happens!

Fredag 19/12 (börjar få ont om tid, ska snart boarda så jag ska försöka fatta mig kort.)

Förkrök at ours, Flahertys där vi träffar Jon, Jay och Marissa. Och senare också Vincent, gullefisen nr 1. (Haha nu gick det precis förbi tre tjocka värmländskor) Jag säger adjö till Garreth, han säger att jag juh måste komma tillbaka, och det som Garreth säger måste man! Vi går till Cathedral som är ett ganska dyrt ställe. Kostar tex 10 euros att bara komma in, om man inte heter Gerda Jalmarsson och kommer inte bara in gratis, får två gratisshottar, får gå in till dj:sarna och hänga lite, önska lite låtar, får gå in i ett litet bakrum och ta en drink. Ni vet Gerda is on fire!! Sen får jag glatt gå ut till de andra som undrat vart fan jag blev av. Vi dansar lite, kör lite moves, springer helt plötsligt iväg vilket är min nya favoritgrej att göra. Sen drar vi vidare till ett ställe nära vårt hemma, Antuiqe. Och nu ska ni förstå vilken blast jag och Johanna hade! Jag trodde jag dog. Vilka tjejer. Plötsligt har jag tydligen en sån där röd laserprick i pannan, vi vänder oss och uppifrån Djbåset på övervåningen vinkar två glada typer som vill vi ska komma dit. Aumen sa la vi. Havinga a blast! Men den ena killen blev lite dräggig så jag gick ner till grabbarna grus och Marissa igen. 

Tidig frukost nästa morgon redan vid två. Sen gör vi oss iordning och åker hem till Robert som ska dra till Tyskland över julen. Han bor på 12:e våningen i ett hus som har en hiss med en tant som säger planta 1, planta 2, planta 3...osv för varje våning. Vi myser och han och jag make our goodbyes. Sen hem och börja packa! Förkrök hos oss, sen går vi ut till krogen rekordsent vid 5ish. Malandar it is. Hookar upp med två andra bröder som kan vara de sötaste. Vilka andra bröder skulle ge varandra en spontanpuss bara sådär mitt på krogen, dansar like we've never danced before. Efterkrök hos oss. Bröderna går hem vid 8ish och jag somnar nöjd för sista gången i min säng.

Nu när jag skriver detta sista ligger jag hemma i min säng på Bandholtzgatan! Känns jättemysigt att vara hemma igen och det är så mysigt att träffa alla man saknat. Jag och Andreas hade pepparkaksbak i eftermiddags och drack glögg och myste alabamba. Sen kom då David som inget vetat om min hemkomst, eller? Jo han hade sina aningar, visade sig att jag underskattat honom lite så han hade mer koll än jag trott. Jag har ju i och för sig inte varit den smidigaste utan har råkat försäga mig en gång i telefon och sagt att det är bara en vecka kvar, och Lisa sa till honom i lördags "Hon kommer ju på måndag" och lite andra småmissar. Men han blev ändå glatt överraskad och tur var väl det. 

Då undrar ju många vad som kommer hända med bloggen nu. Jag har funderat på detta och tycker inte att det verkar speciellt att fortsätta skriva nu. Men så tänker jag på Johanna. Och för din skull min fina fina fina tjej som jag saknar otroligt mycket redan. Ska bloggen få leva kvar när det hänt nåt jag tycker du behöver få läsa. Det blir som min julklapp till dig min kära vän. Det finns inga ord som kan beskriva hur kul jag haft ihop med dig, eller?? Kanske jag satt i bidén och tvätta mig.... A du vet.

Grattis på julen alla ni som läser.

2 tum 4 signar ut!

Fredagen den 12/12 2008 kl 10ish am, jag är så nöjd att jag nästan kräks...igen!!

Men innan jag går in på varför Torsdagen blev så jäkla klockren så vill jag bara säga att det var sååå mysigt att ha Johannas föräldrar här på besök. Jag tryckte gärna ner mig i soffan mellan de båda och gosade in mig, kändes gott! Och mina damkalsonger, vilken present va?! Love them! Tack för de fina julklapparna och den oerhört goda maten vi fick, fortfarande finns det lite kvar av osten men det är inte mycket. Vi snålar med den...

Torsdag.
-Vad ska vi hitta på ikväll Johanna?
-Nej du Gerda, bra fråga...
-Jag messar Nathan. (Hi, party at your place tonight at 9ish huh? Yes sounds great. We'll be there!)

Här med bjöd vi in oss själva till fest hos dom och de hade inte så mycket att invända, trots att de försökte komma med att de var sjuka och och tjocka och det ena och det andra. Sjuka? Nej nej, så fungerar det inte! Tjocka? Dra in magen då!
Vi går dit vid halv tio med våra ryggsäckar packade: Tre liter öl, en flarra rom, cola, en nytvättad blå t-shirt (Thank you! Oh no, thank YOU!) och våra kära oklädda kortlek. Ringer på och the bollie one öpnnar, ser inte speciellt sjuk ut. Sam sitter i detta ögonblick i telefon med sin flickvän och de skriker lite på varandra. Jag och Johanna blir lite obekväma men Nath säger glatt att det är inget ovanligt och bara stänger dörren om stackars lilla Sam. Han kommer ut efter en stund och kramar om oss "Hi darlings" (We love you, tänker vi). Dricker lite öl. Plockar fram kortleken för att spela ett spel som inte finns, delar ut korten, tar upp dom och sorterar dom och kommentaren "Should have known" är liksom helt klockren. Gapskratt följer från mig och Johanna, vi älskar oss själva och alla älskar oss, tror vi! Sen lär vi ut reglerna till ölspelet och det börjar snabbt gå utför. Rob kommer också och joinar oss med ännu en flaska rom. 7an är i originalregler alldeles för tråkig så den byts ut mot den lite simplare, sisten som ställer sig upp får dricka. Nathan hatar när det kommer en 7a, han menar på att det tar längre tid för honom att resa sig för han är längst.
Vi upptäcker snabbt att pojkarna verkar vilja oss illa. Men ingen större fara på taket egentligen. Johanna och jag e på toa en stund och sen kommer Robert och lyfter. Jag vilar en stund i soffan och blir jättetrött och orkar inte gå ut. Lyft igen. Jag somnar i Sams säng och de andra går ut. Efterfest blir det med på lite olika håll.. Smell like sick, Calle Lumbreras 44, trappa och balkong, David Beckham, orolig för la otra bäst vi går dit, ovanlig väckning. Mycket interna kommentarer, men jag ber inte om ursäkt för det är hysteriskt roligt för oss! Kan man va mer nöjd???

 Glada barn som precis fått godis            Råsnygga (lyckas sådär)             Finlandssvenska, lyckas vi Kri?

         


Jag och Johanna har sen vårt första gräl. Det varar i ca 2 minuter och sen mår vi båda väldigt dåligt och tar båda på oss skulden för grälet. Vi ber om ursäkt till varandra, kramas och är sams igen!
Jag inser att det blir ingen favorit i repris ikväll och byter motvilligt objekt. Vi väcker Siliva som legat och sovit en stund och vi tar en taxi till Elefunk, en störtskön club med go musik. Där möter jag och Johanna swissen och en Paul aka Stiffmeister 2. Vid halv fem tiden är jag trött och vi tar en promenad för att få lite frisk luft. Fortfarande lite ovant det där med att folk röker inne på krogen. Jag är egentligen sugen på att gå hem så vi gick visst hem till swissen och lyssnade på lite hård musik som jag kände för. Sen gör jag slut på elendet och tar en taxi hem och upptäcker när jag ätit min kvällsmacka och tyvärr missat Rikard Weijmer på msn att klockan är ju för tusan halv åtta. Sovdags alabamba!
Men inte länge för Johanna dundrar in vid elva tiden och har visst lite tråkigt och dessutom är det lite synd om henne för hon har fnasiga kinder. Frukost vid tre som smakar ljuvligt. Sen tar vi fram och klär vår söta lilla julgran och äter noguat.
 

Sen spenderar jag och Johanna resten av dagen i våra rum och umgås med varanda via msn lite då och då när vi vill men inte orkar röra på oss. Dock känner vi vid 23-tiden att vi saknar varandra så då går vi upp och umgås en stund. Äter lite mer vid halv 1 och sen går vi och sover.
Idag är det måndag och vi har varit på sjukhuset med armen igen. För att göra en lång och rolig historia kort och tråkig, så får vi vänta ett jävla tag för att få komma in på röntgen sen blir vi ännu mer kära i doktor Mendez och det känns bittert att jag inte ska få se honom mer. Vilken man han e!

Får passa på att igen tacka Johanna för det störtsköna gästinlägget! Känns skön att få låna in henne ibland när inspirationen sviker mig.

2 tum 4 signar därmed ut för nu!

Måndag. Idag är det måndag, inte för att det spelar någon större roll för mig. Jag vet aldrig vad det är för dag längre, det har ingen betydelse för folk som mig som inte har jobb att gå till, möten att komma ihåg, födelsedagar och högtider hit och dit. Nej för mig är det mer vakna, INTE kolla på klockan för att se om jag fortfarande är trött utan istället känna efter. Går upp och äter om jag känner för det, INTE för att jag måste ha ätit innan jag börjar dagen. Går ut om jag känner för det...osv. (Liten känslobeskrivning bara)

I alla fall. Vad har hänt sen sist. Jo det var ju Nathans födelsedagsfest, jädra lyckat party! Jag och Johanna hade redan innan bestämt oss för att det var öl som gällde eftersom Beks skulle vara där och "Öl är ju inte så speciellt feminint att dricka" som hon med ett härligt försök att vara Paris Hilton-stil, uttryckte det. Och det har hon ju rätt i!! Öl it is then, sa vi. Denna kväll blev alltså ett perfekt tillfälle att premiäranvända våra ryggsäckar som vi fått av Silvia. Cruzcampo-väskorna packades med Cruzcampoflaskor, och en vinflaska också för att fylla ut... Två asredo, inte särskilt feminina tjejer, was redy!



Det var ett bra drag på festen. Och vi hittade en bög i köket som såg ut precis som Anders Ekborg och jag blev ju såklart kär i honom. Kändes jättekul att det fanns en massa engelsktalande människor i det andra rummet men jag tyckte det var mycket trevligare att hänga med spanjorerna i köket. Kanske också på grund av Anders Ekborg, han var såååå trevlig och jättefin och hans kompis var pytteliten och också bög. Spanska bögar är helt fantastiska! Nathan hade faktiskt ansträngt sig och slängt ihop en sangria, men den smakade typ skit... Trots att jag sagt till honom precis vad han skulle ha i och hur han skulle göra. Killar!! Men folk blev apraka för dom drack ju av den ändå. Utom Beks då såklart som ju bara dricker bubbel. Sen blev vårt kära födelsedagsbarn karatefull och man kunde inte längre dricka av sangrian, han fick för sig att det bara var en tom hink som var nära till hands....Johanna blev kvar för att ta hand om the nauhgty boy,  stackarn (tur att han inte kan svenska och kan läsa detta) och jag gick ut med Rob och ett gäng tjejer. Som jag ganska snart tappade bort. Kvällen verkade på något sätt väldigt kort. Jag gick in på Buddha, träffade swissen, vi gick in i hissen och sen gick vi ut ur hissen fortfarande kvar på nedervåningen, och sen gick vi hem. Så minns jag det i alla fall. Men jag fick tydligen en släng av alzheimers för annars stog jag tre timmar i den där hissen. Ingen fara på taket dock!! Bra kväll.

Dagen efter görs det en liten promenad. Sen äter jag frulle med Johanna, som alltid lika romantiskt! Sen vilar vi en stund innan vi går ut för att möta upp en vän, Mario, som kommer med buss från Madrid. Vi handlar lite käk och går sen hem och chit chattar lite. Mario är från tysklnad och studerar medicin i Madrid. Detta är även killen som jag skrivit om tidigare som kan en del svenska. Så jag och Johanna vaktar våra tungor så vi inte, som vi annars gör väldigt mycket, säger saker på svenska om människor vi står precis jämte. Efter en lättare middag går vi ut och gör turné på lite härliga spanska småbarer med tjocka gubbar som spelar gitarr. Mycket trevlig kväll som dock blev ganska kort för alla var snortrötta.



Sen sover vi ganska länge på lördagen. På dagen är vi ute och visar stan för Mario och är lite turister, vilket var asmysigt! Vi lagar mat hemma och sen börjar världens förkrök. Vi lär utlänningarna ölspelet och spelar med våra nya fina kort. Och Mario har så jävla bra regler som jag ska ta med mig och köra hemma i Sverige för så som vi skrattade, det var helt sjukt. Den lilla gubben på glaset blev verklig för mig. Sen gör jag något som fortfarande är väldigt oklart. Pratar med Anthony i telefon aslänge och jag tror vi pratade om olika saker hela samtalet utan att veta om det, men ingen skada verkar vara skedd. Han ringer fortfarande minst fem gånger om dan... Oklarheterna fortsätter, pratar med Gustav och David Mårtensson på msn, jag tappade konceptet men helheten finns kvar. Intressant med männsikor man inte pratat med på länge som man tror man kan säga vad som helst till. Ursäkta David. Men det värsta är att jag säger till en vän i Sthlm att han nog borde vara otrogen mot sin flickvän, det skulle han visst må bra av. Dålig idé att kommunicera i dessa tider. Jag la ner det. Dom andra gick ut, jag följde inte med men väntade uppe tills dom kom tillbaka vid halv sjutiden. Då har jag och Johanna en av de roligaste stunderna i våra liv, jag kunde inte andas för jag skrattade så mycket. Tänk vad kul man kan ha på toaletten halv sju på morgonen med hjälp av bara en kamera och badmössa, helt underbart!

Igår kom Johannas föräldrar hit och det var mycket tårar på flygplatsen, det är så härligt att ha dom här. Men tufft också för nu börjar jag längta så mycket efter min egen familj. Men Lennart och Eva duger så länge, dom är fantastiska! Idag ska vi till och med ha julklappsutdelning, wow liksom. Jag som trodde vi hade det igår men det var tydligen bara en liten uppvärmning. Åh vad mys vi har. Saknar som sagt min familj väldigt mycket nu och det hjälpte fan inte att ni satt och hade roligt ihop i lördags på skypen och jag kunde inte vara med.

Ha det gött, haj!

Hej alla! Idag är det torsdagen den 4 December.  Vädret är grått och blött även i Sevilla idag. Det började regna redan igår, synd för min tvätt som hängt ute på terrassen sen i tisdags. Den blir nog väldigt ren. Ca 14 grader ute och runt 17 inne.

Jag och Johanna mår bra! Har inte gjort så mycket denna vecka. Varit lite sjuka båda två. Hon har hostat upp sina inälvor och jag har haft ont i halsen och varit snorig. Tur att vi köpte tusenpack näsdukar för två veckor sen. De börjar ta slut...

Men vi tröstshoppade lite i tisdags, det kändes skönt. Johanna fick dock stoppa mig till slut för jag gick igång lite för mycket. Men jag tyckte jag mådde mycket bättre när jag fick spendera pengar. Betalde hyran igen också, tur att jag fick en ganska fet lön från Ågrenska.  Blir dock ett problem när jag väl ska åka hem, inte för pengarnas skull men för packningen. Mina 15 kilo var ju redan 16 när jag åkte ner och jag kan säga att 3 par skor, 4 klänningar, 5 tröjor, 2 t-shirts, 2 jackor, 2 par solglasögon, en väska, 1 svärd, 4 bh-ar, 4 par strumpbyxor, 1 mugg, 2 styck julpynt och annat krimskrams inte direkt väger -1 kg.  Men det ordnar sig som Jan Lidholm skulle ha sagt.

Igår var det en internetinstallatör hos oss. Han kom hit och det var tydligen en massa problem som jag inte förstod något av och Johanna fattade inte heller för han snackade tydligen väldigt slöddrigt. Hon lyckades i alla fall fråga om vi kommer att ha internet idag och svaret var ja. Men när han gick tittade jag och Johanna på varandra och undrade vad han hade gjort... Tur att min pappa finns som privatsupport. Vi ringde och han förklarade. Vi har ett adsl-modem med router så vi kan koppla en till dator till modemet med sladd, dock följde det bara med en sladd så den andra skulle vi få köpa själva. Så nu har vi internet i Silivas rum på hennes dator. Men vi ska skicka tillbaka detta modem och få ett nytt med wi-fi istället. Tack pappa du är räddaren i nöden igen!!

Vi var hos vår vän Nathan igår som bor i Silvias gamla lägenhet och vi skulle hämta några växter som hon hade kvar där. Ringer på och The Bollie One säger att hans föräldrar är där om vi vill hälsa, SJÄLVKLART! Och oj vad dom blev kära i oss. Väldigt awkward situation för Nath som mest står bredvid och ser sådär löjligt tafatt ut som han gör ibland. Men föräldrarna tyckte vi var sååå trevliga, tur att vi tar hand om Nath som kan vara en "naughty boy" som de uttryckte det. Mm, dom skulle bara veta tänkte nån. Ikväll ska vi till the Decent Naughty Boy igen för han fyller 21 idag och vi hoppas på ett dundrande party, vilket det lär bli för han ville låna vår "Sangria-bin".  Det får han så gärna!

För övrig smeknamn på killen är, (alla ska uttalas med extremt mycket brittisk accent): Decent Milk, The Bollie One, Bloody hell, Joder,  Jim (aslik Jim i American pie), Playern, Corte Ingles, Plaaaants.

Satt och snackade med Silvia igår om hennes pojkproblem. Daniel Lindengren om du är intresserad så är det bara att komma ner hon skulle fan behöva en decent kille som du! I alla fall, alla tjejer som trodde ni analyserade mycket och tyckte killar var konstiga. Ta't lugnt! Den här tjejen slår allt. Vi älskar henne något vansinnigt, men hon borde bli knäpp av alla de tankarna som går runt i hennes huvud! Men som sagt vi älskar henne så vi lyssnar och ger goda råd som de goda hijas vi är, men tänker lite i hemlighet, slappna av bruden!!

Ja nog för nu. Ikväll ska vi vara snygga som få och dricka öl och vara glada och pika denna jävla Beks som är en jävla bimbo. Ska försöka skriva igen imorgon och berätta om kvällen!

Avslutar med ett litet citat som gjorde min kväll igår:

"Ditt härliga sätt att vara, behövs det inga öl för att förklara"

Ja det har varit en fartfylld vecka kan man säga. Vi har varit mycket i kontakt med den spanska sjukvården, som man kan konstatera är minst sagt JÄVLIGT omständlig! Jag följde med Johanna till vårdcentralen för att hon skulle få sina sår tvättade och kompressen bytt. För det första känner personalen ingen som helst skyldighet att vara trevlig och om man ber de prata långsammare så suckar de gärna! Vi hade dock turen att En av tanterna i receptionen var en supersötnos och var väldigt snäll och hjälpsam. De andra verkade tycka att hon var dum i huvudet, men vi älskade henne och blängde på alla de andra. Efter mycket om och men fick Johanna träffa en läkare som efter en halv minut gav henne en lapp och sen var hon klar där. Vidare till ett annat rum där patienterna själva fick komma överens om en turordning beroende på hur länge de väntat och vilka som var mer akut än de andra. När vi trodde vi skulle få komma in kom sköterskan ut och sa, "Nej jag slutar nu och ska gå hem så jag kan inte ta emot fler." Skratta eller gråta? Vi skrattade och gick till vår favvoritreceptionist som ringde någon och sa att det kommer upp en flicka till dig nu. Så tills slut var vi klara. Helt galet!

Onsdag kväll:

Först lite öl i vårat hood ihop med vår amerikanska polare Robert och hans spanska vän Guillermo, kanske det stavas? Mycket trevligt. Rob hade varit ute på någon bondgård med hans skolklass under dagen och de hade ridit och jag började plötsligt längta efter att rida, så Lisa du kan väl hälsa Mingen från mig och ge honom lite morötter på fredag, säg att jag snart är tillbaka.

Sen kom vi hem igen och eftersom Johanna inte får blöta ner sin arm så är det väldigt omständigt när hon ska duscha, jag hjälper henne så gärna men det tar liksom lite tid. Hon klarar själv att tvätta sig under armarna och så har vi ju faktiskt en bidé... Ingen av oss har någonsin använt någon så vi tittade på varandra och gapskrattade. Toaletten står precis bredvid så medans hon gjorde det ena kunde ju jag göra det andra, vi skrattade hysteriskt!! (Kort finns)

Spanjorer gör ofta upp planer som när som helst kan ändras så när vi förberett oss för kvällen så ändrades tydligen planerna. Vi tyckte att vi ju ändå skulle hitta på något och vid halv ett gick vi ut på en liten turné. Synd bara att vi tappade bort oss på andra sidan floden och traskade på i ungefär en timma innan vi kom tillbaka rätt. Men jag fick blommor som Johanna hittade på vägen, jättefina! Till slut gick vi in på ett ställe ganska nära vårt hem och tog en öl. Vi börjar prata med en man som förklarar att han är i Sevilla på affärsresa, men att han annars jobbar i Sverige. HUH? Johanna fortsätter på spanska, "Men vi är ju också från Sverige." Han fortsätter även han på spanska "Jaha där ser man". Gerda på svenska, "Men säg nåt på svenska då". "Jaha okej" säger han då. Haha jätterolig konversation!! Det här är alltså jättebebisen Janne som bor i Fruängen. (Han får ni försöka leta upp M & T.) Han är definitivt bög och älskar Spanien, klart han gör här är ju alla bögar till och med asfula killar... Vi hänger lite med de andra killarna från samma företag, det är en stor kille från Barcelona som är jättetrevlig och våra drinkar betalas resten av kvällen av hans firmakort. Men han var verkligen bara trevlig och inte alls obehaglig så det kändes helt ok. Där var också en marrokansk fransman som verkade vara den sladdriga typen som tror att Coca Cola eller kanske oanständighet hjälper. Och ett gäng med andra roliga typer från olika länder. Rolig och oväntad kväll!!

Torsdag kväll:

Sen blir jag sugen på att platta Johannas hår och sminka henne lite, jävla snyggjävel måste jag säga.

Vi går sen ner till en Irländsk pub där vi träffar ännu en svensk från Helsingborg. Jag fattade inte riktigt vad han jobbade med, komiskt att jag förstår spanska mycket bra nu och pratar engelska hela tiden men så kommer det en skåning och jag förstår inte vad han säger. Han var ganska tråkig. Sen kommer bartendern och vill att vi ska flytta på oss till den andra baren på stället och han presenterar oss för hans Australienska vän, en gubbe på runt 45 bast som sitter och dricker rom helt själv. Men ja ja tänker vi och han var väldigt trevlig och snäll och tyckte själv att han var äcklig när vi sa att vi var 20 så han försökte inte sig på nåt, men bjöd ändå på öl och var intresserad av vad vi gjorde i Sevilla. Först ska jag bara säga att killen jobbade som konsult för McDonalds, ganska roligt. Men vad gjorde då två svenskar som vi i Spanien och varför har den ena armen i mitella? Svaret är givet: Vi är cirkusartister! Vi går på Cirkusskola i Sverige och är här på ett utbyte med en skola i Sevilla. Vi är akrobater som hänger i sån där gunga och voltar fram och tillbaka. Så för två veckor sen på träning så var Johanna i gungan och kastar sig mot mig för att jag ska fånga henne i armarna. Dock så blir inte Johannas sving riktigt bra så hon hamnar för långt bort från mig och jag tappar henne från 4 meters höjd och hon bryter tyvärr armen. Ojdå? Säger han och frågar mycket om hur länge vi hållit på med det här och varför och vad våra föräldrar tycker om det. Han är mycket fascinerad och tycker vi är väldigt roliga. Vi är nöjda att historien gått hem och vi börjar samla ihop oss för att gå vidare och möta upp Rob. Vi smiter ut från baren för att killen inte ska hänga efter och vi skrattar vanvettigt mycket och springer. Sen går vi vidare till ett annat ställe dit Rob skulle med sina kompisar. Istället springer vi på Sam, Nathan och hans bror (Engelsmännen). Vi dansar, dricker drinkar och skrattar mycket! Situationen är definitivt oklar över en massa olika saker. Flickvänner hemma! Snygg men kort? Skyldigheter till syskon? Först på men sen av? Inte så noga med flickvänner hemma längre? Behöver inte träna, jag kan visa!? Jag gör det inte om du ser ut som en anka??? Vi har till slut följe en bit hem sen går de till sitt och vi till vårt. Jag och Johanna somnar gott i våra sängar vid halv sex tiden.



Och just det ja, till min fina vän Chrisse så gjorde jag en film bara till dig som du ska få.            
Buskhopp alabamba!! Inget brutet och inga pinnar i benet men ändå... Till dig från mig!

Fredag:

Vi gör i ordning picknick och städar lite hemma, tvättar sedan Sivlias bil med vatten och tidningspapper!! Beger oss sedan iväg mot Madrid. Vi sjunger sånger, fikar och pratar i bilen och jag sover såklart också. Silvia får lära sig Broder Jakob och är skitduktig!! Mitt förtroende för GPS är som många redan vet väldigt dåligt och det förbättrades knappast efter denna tripp. När vi för fjärde gången kör i en cirkel mellan olika avfarter och motorvägen inser jag att jag aldrig ska använda GPS mer i hela mitt liv. Till slut kom vi i alla fall fram och lyckas parkera bilen i ett P-hus. Resan tog ungefär 6 timmar men vi är på mycket gott humör.  Tar oss till vårt hostal och fräschar upp oss, jag duschar mig själv och sen kommer Johanna in med huvudet och jag tvättar hennes hår också. Nu känner vi varandra så mycket så att hennes ansikte befinner sig ca 10 cm från min naknaste kropp är inget konstigt alls. Men roligt! Vi går ut på stan och köper öl av en liten gullig kines på ett torg som vi dricker på gatan. Hur mycket folk som helst ute på gatorna och torgen och alla dricker öl och är glada! Vi möter senare upp Silvias kompis och går in på ett ställe. Jag och Johanna ser en snygg kille som vi börjar prata lite om på svenska. Snart kommer killen fram och frågar varifrån vi kommer, då vi svarar Sverige säger killen "Jag pratar lite svenska".  Jag trodde jag dog! Och inte nog med det, han kommer från Tyskland, pratar engelska, franska, spanska, lite italienska och har bott i Portugal i fem år. Killen är 24!!!!!! Och det är inte nog med det. Han studerar till läkare i Madrid. Och!! Han heter Mario och det roligaste ordet han vet på svenska är VINDRUTETORKARE. På samma bar hittar jag också den första spanjoren som inte är "Second hand" utan snygg på riktigt, men då skulle vi visst gå. Vidare till ett annat ställe och vid sex tiden tar jag och Johanna en taxi hem, fast först hoppar jag över en moped! När vi hoppar ut ur taxin känner vi att vi är hungriga, vi går en liten sväng och frågar om det finns någonstans att käka. Turen är på vår sida och kl sex på morgonen öppnade visst ett matställe precis bredvid. Vi tar med oss maten upp på rummet och vi kan lätt säga utan överdrift att det var de godaste hamburgarna vi ätit i hela våra liv!

Lördag:

Vi äter lunch/frukost vid tre tiden ihop med Silvias kusiner. Mycket trevligt!  Sen drar jag och Johanna iväg och turistar oss. Vi blev tvungna att använda karta. Men vilken promenad! Mycket vackert att se. Sen träffar vi Silvia vid Museo del Prado och går in där och jag försöker verkligen förstå varför folk tycker det är roligt med tavlor. Jag tycker att det är väldigt kul att se de kända Goyamålningarna som man pratat om i skolan, men jag känner mig ändå helt missplacerad. Men nu kan jag säga att jag varit där i alla fall. Sen åt vi kebap och sov en stund. Sen kom en annan vän till Silvia, Juan, till vårt rum och vi drack öl och rom. Mycket trevligt, så trevligt att vi får en knackning på dörren vid ett tiden och ett vänligt men bestämt  "Ssschysss". Inte så konstigt för jag och Johanna hade precis skrikit högt när Stiffmeister ringt en signal till hennes telefon! Vi går ut och drar runt lite på stan, är inte riktigt på clubhumör så vi går in på ett vattenpipeställe och sitter och myser, snackar och röker pipa. Hemma tidigt den kvällen och somnar redan vid fyra.

Söndag:

Vi går ut på marknad. Det är knökfullt med folk och skön stämning. Går in på en bar och ska äta frukost men eftersom klockan redan är efter tolv serveras inte längre kaffe till mackorna utan bara öl. Jaha ja, vatten för mig och öl till de andra. Juan köper mat till sin kanin (!) och vi strosar runt en stund innan vi packar ihop oss och sätter oss i bilen och kör tillbaka till Sevilla. Skönt att komma hem och sova i sin säng.

Idag gick jag med Johanna för att träffa doktorn och ta bort häftstiften i hennes arm. Igen, mycket konstigt sjukvårdssytem. Hon fick en lapp att lägga i en brevlåda och blev efter 40 min uppropad och fick träffa doktorn i två sekunder sen säger han till oss att knacka på dörren i rummet mitt emot. Gör så men ombeds att gå runt till en annan dörr till precis samma rum, då får vi komma in! Askonstigt. Sköterskan tar bort stiften och limmar ihop såret som öppnat sig lite. Sen kommer doktorn och limmar lite mer och plåstrar om. Melittan får Johanna dock ha kvar månaden ut. Så vi kan i alla fall fortsätta berätta vår cirkushistoria. Vi handlar lite på vägen tillbaka och sen går jag upp och solar på terrassen och yogar lite. Känns skönt!

Mer bilder från Madrid kommer att komma upp inom kort, när vi får internet hemma, förhoppningsvis denna vecka. Spanjorer är sjukt långsamma!!

Lite hälsningar:

Björn Klang: Vi tycker att du är en sån jävla hyvens kille med din otroliga blandning av musik, vi blir lika förvånade varje dag. Vilken grabb du e!

Mamma och Pappa: Tack för lånet pappa, det var snällt! Och för hjälpen mamma.

Lisa, Björn och Chrisse: Tack för samtalet det värmde gott! Saknar er och önskar jag hade varit i Rövebro med er, jag skulle löst bråket och Lisa skulle sluppit att gråta!

Andreas: Blir alltid lika glad när du ringer, tack! Tokig tajming du hade, dom hade det bra i rummet intill. Blev klara strax efter vi la på.

Och alla andra som vi älskar.

Ta hand om er där hemma och sakna oss inte för mycket, vi har det bra!

Tjing tjong

Min första riktiga hemlängtan kom igår. I fredags var vi ute och firade lite allt möjligt som vi kunde komma på att fira, bland annat My Dudes birthday. Grattis igen förresten! Jag tappade inte bara min telefon utan också ganska mycket omdöme. Men shit happens, jag blev jättearg på mig själv men det kunde faktiskt varit mycket värre. Dock!! Så fick jag ett svärd som jag älskar över mycket annat och en krona som jag inte gillar så mycket..

Så min lördag gick helt åt till att ligga i sängen och ha råångest! Måste igen tacka min underbara syster och Andreas. Efter att ha pratat med er så kändes det mycket bättre... Jag vet inte hur ni gör men ni får mig alltid att se det positiva i allt som händer. Som sagt, en telefon är ju ersättbar och Andreas..Tack för att du älskar mig ändå! Shit happens.  

Men på kvällen fick flickorna i alla fall upp mig och vi bestämde oss för att ta oss ut till baren där luren försvunnit, kan ju aldrig skada att fråga efter den. Dom hade inte sett den men väl där mötte vi upp Silvias härliga läkarkompisar. Mycket trevliga människor och kvällen blev väldigt angenäm! Och ja, jag hade samma kläder på mig två utekvällar i rad..



Idag har vi myst lite hemma och srädat. Sen gick jag och Johanna ut på en promenad som kändes som en av de bästa stunderna i mitt liv. 25 grader, solsken och massa folk ute och promenerar tillsammans. Kändes nästan som att gå runt i en romantisk film.








Vill också hälsa till min bror att jag blev väldigt glad när vi kommunicerade här om dagen och jag tycker att du borde komma hit. I den här miljön kan man verkligen inte må dåligt, alla människor är underbara och vädret mycket behagligt. Ölen billig och nära till allt! Saknar dig väldigt mycket storebror och du kan väl åka hem till mamma någon dag och ringa mig på skypen. Skulle vara skönt att se dig lite. Stor bamsekram!

Och kramar till alla er andra också. Och Maria, den finns överallt och hela tiden!! Förutom på just dom korten för Johanna var magsjuk och jag den där andra sjukan.

Besos!

Jag älskar när Johanna kommer in och väcker mig på morgonen. Känns helt fantastiskt att ha henne hemma igen. Igår var hon dock lite uppgiven när hon kom in. Någon sjuksköterska hade ringt och väckt henne. Efter massa tjafs och hjälp från våran underbara mamma Silvia förstår Johanna att hon måste ge sig iväg och skaffa något nummer på spanska motsvarigheten till försäkringskassan. Jag fattar inte riktigt vad hon menar men hon går i alla fall iväg och ska fixa detta. Jag somnar såklart om, har gått i ide här i spanien. När jag vaknar vid ett har Johanna inte kommit tillbaka än och messar och tydligen är det massa strul. Till slut vid tre kommer hon hem och har haft en jobbigt stund, stackars liten. Jag ångrar så att jag inte gått upp och varit med henne. Men hon säger att det är okej, men hon ser inte riktigt frisk ut. Jag fixar i alla fall till en fin frukost och vi går upp på våran underbara terrass och myser ihop. Så romantiskt!

Härligt väder idag, spanjorerna går i jackor och vi svenskor ligger och solar på terassen. Skön kontrast! Men för oss är det som en skön sommardag i sverige.

Snart får vi vårat internet så alla som vill prata lite på riktigt se till att skaffa er skype så kostar det gratis. [email protected]

Allt för nu! Stor kram, skriv gärna lite om vad som händer hemma.  
Over and out.

Nu e vi visst här.
Jag och Johanna hade väldigt trevligt på flyget till London, lugnt och fridfullt och öl. Men när vi landar ca 15 min för sent inser vi att det här kan bli jävligt tajt. Så vi springer av planet så fort vi får och rusar genom hela Stansted för att få tag i våra väskor. Sen letar vi oss till incheckningen igen, och ställer oss sen i den ofantligt långa kön genom kontrollerna. Vi förstår inte riktigt om vi ska vara stressade eller inte, men svenska som vi är så känner vi att det nog är bättre att stressa än att inte göra det. Det som sen sker hade jag betalat dyrt för att få se. Vi börjar småjogga och stressar upp varandra så snart är det råkut som gäller, glöm nu inte alla lager av kläder vi har på oss som inte fick plats i väskorna. Två michillingubbar på språng, Johannas stövel åker ner och släpas halvt efter och vi springer och springer. Väl framme vid gaten går synen inte att beskriva. Jag säger bara svett, flås och gapskratt för kön är ungefär en kilometer lång och det tar nästan en halvtimma innan vi får boarda ändå. Vi ångrar såklart stressandet men nu i efterhand är det en bra historia!

På flygplatsen i Sevilla står Silvia och väntar på oss och vi åker hem till lägenheten och ställer av alla saker och går sedan ut för våran första tapas som är fantastisk. Vi går till ett superspanskt ställe där alla sitter och skriker, eller står för det gör de ofta när de äter, och vi tar in fyra eller fem tapasrätter. Bla honungsglaserade revben, tror ni jag dog eller, min favorit!! Fast inte så goda som farmors, det får ni hälsa henne. Sen går vi hem och somnar ganska snart och sover som grisar alla tre.

På lördagen åker vi iväg och handlar in lite allt möjligt roligt till lägenheten. Sen är det matlagning som gäller inför inflyttningsfesten. Folket ska komma vid halv tio och  Silvia förklarar att om folket ska komma så tidigt (!) så måste man bjuda på mat. Och inte lite mat heller... Vi steker korvar och gör röror och potatisrätter, soppa, tomatgrejjsimojs och lyssna nu noga, EN 20 LITERSHINK MED SANGRIA! Helt galet, fyra tetra rödvin, fyra flaskor rom (!), en halv flaska gin, läsk, juice och frukt. Helt fantastiskt god och när kvällen är slut är även sangrian uppdrucken!  Då ska det också läggas till att vi var inte mer än tio pers. Vid halv fyra tiden var det dags att gå ut och clubba en stund. Mer romdrinkar blir det men inte behöver två svenskor betala för en enda drink själva, nej det bjöds vi på. Även av folk som inte ens hade pengar...
Vid halv sju, efter shottar, dans och tandställningar (!) går vi hemåt igen. Ett följe på 7 pers ranglar in i vår lägenhet och Johanna stoppar snällt och kärleksfullt om mig och jag somnar direkt.

Vi sover till 15 och äter frukost vis 17. Galet!

However en väldigt bra start på denna vistelse.

Har inte riktigt hunnit längta hem en, utom en liten stund när jag pratade med en Andreas som var grymt bra i gasen redan kl åtta i lördags. Och såklart längtar jag ju lite efter min dude, you know! But your shedude is having a great time.

Ni som har mitt spanska nummer får mer än gärna messa lite. Jag kan inte svara för tillfället för pengarna på kontantkortet tog visst slut.. Men det ordnas snart. Ring också om ni vill. Men använder INTE det svenska nummret så sprid ut det spanska. Take care!

Hasta luego!